Experternas åsikt om förslagen på regeländringar för bolån

Den 4:e november presenterades resultatet av den utredning som regeringen tillsatt för att utreda vissa regler kring bolån. Utredningens förslag kan låta som glada nyheter för både existerande och blivande bostadsägare – både amorteringskravet och kravet på kontantinsats sänks. Experter varnar dock för att regeländringarna kan leda till högre bostadspriser. Här reder vi ut vad som mest sannolikt kommer att hända.

Det här föreslår utredarna

Det här är de nya förslag som utredningen innehöll:

Lägre amorteringskrav: Idag omfattas alla som har en belåning på minst 50 procent av amorteringskravet. Enligt detta måste den som har en belåning på 70 procent eller mer amortera minst 2 procent av lånebeloppet per år, medan det räcker med 1 procent för den som har en belåning på mellan 50 och 70 procent. Om det nya förslaget blir verklighet tas kravet på 2 procent bort och amorteringskravet blir 1 procent om året för alla med minst 50 procents belåning.

Högre bolånetak: Idag får bolån uppgå till maximalt 85 procent av bostadens värde. De resterande 15 procenten måste betalas direkt i form av en kontantinsats. Enligt de nya förslagen höjs bolånetaket till 90 procent och kontantinsatsen blir därmed endast 10 procent.

Nytt lånetak baserat på inkomst: Utredningen föreslår också ett nytt bolånetak där lånet föreslås begränsas baserat på låntagarens inkomst. Enligt förslaget får ett bolån vara på maximalt 550 procent av årsinkomsten.

Ett blandat mottagande från experterna

De nya förslagen har fått både ris och ros av olika experter och företrädare för branschorganisationer. Här sammanfattar vi de viktigaste synpunkterna och förutsägelserna om framtiden.

Riksbankschefen orolig för ökad skuldsättning

Erik Thedéen, Sveriges Riksbankschef och därmed en person med stort inflytande över den ekonomiska politiken i Sverige, är skeptisk, framför allt till förslaget om lägre amorteringskrav. ”Jag tycker att det är bekymmersamt att man lägger fram ett förslag som kommer leda till ökad skuldsättning”, säger han i Aktuellt. Erik Thedéen tillägger att han visserligen inte läst utredningen i sin helhet men menar att det skärpta amorteringskravet som infördes 2018 har haft den önskade effekten och dämpat svenskarnas skuldsättning och förändrat beteendet när det gäller amortering. Och att ändra på något som fungerar och är etablerat hos folket innebär alltid en stor risk.

Ett annat läge än när amorteringskravet infördes

Martin Andersson, tidigare generaldirektör för Finansinspektionen, och en av upphovsmännen både till den nya utredningen och till amorteringskravet, menar att läget idag är ett helt annat än när amorteringskravet infördes. ”Då hade vi en speciell situation med en stark ekonomi och negativa räntor”, säger han till Svenska Dagbladet. Vidare menar han att behovet att se över regelverket är stort och att de nya förslagen framför allt kan gynna ungdomar som idag har det svårt att ta sig in på bostadsmarknaden.

Ett amorteringskrav är dessutom inte det enda verktyget för att hålla nere hushållens skuldsättning. Finansinspektionens generaldirektör Daniel Barr tar bland annat upp förändrade ränteavdrag och bostadspolitik när han intervjuas av SvD. Han vill inte uttala sig direkt om utredningens förslag men säger att ”det viktiga är ju målet, det vill säga hushållens skuldsättning. Inte vilka medel man använder för att komma dit”.

Byggbranschen jublar 

Branschorganisationen Byggföretagen har kritiserat restriktionerna för bolån sedan de infördes och menar att amorteringskravet minskat byggandet med ungefär 8000 bostäder per år. Det är därför ingen överraskning att de är positiva till lättnader i reglerna. ”För såväl bostadköparna som byggsektorn vore det inte en dag för tidigt”, säger Anna Broman, näringspolitisk expert på Byggföretagen, till tidningen Byggindustri. 

Även på HSB, Sveriges största bostadskooperation och förvaltare av hyresbostäder, är man positiv och menar att förslagen framför allt kommer gynna unga  - en grupp som idag har det svårt på bostadsmarknaden. ”Förslagen är bra för de flesta låntagare, men unga vuxna är en grupp som har drabbats hårt de senaste åren”, säger HSB:s förbundsordförande Johan Nyhus.

Även Mäklarsamfundet ser positivt på förslagen, som sannolikt kan ge dem mer att göra. Oskar Öholm, vd för Mäklarsamfundet säger till Sveriges radio att förslaget framför allt kommer gynna stockholmare och unga som vill köpa sin första bostad.

Bankerna lyfte direkt på börsen

En annan bransch som förväntas dra nytta av regellättnaderna är storbankerna. Bolån är en stor och lönsam del av deras verksamhet som med de nya förslagen kommer kunna utökas. Den bank som är störst på bolån är Swedbank, och det var också den bank som steg mest på Stockholmsbörsen efter att förslagen lanserats. ”Swedbank är mest exponerad mot hypotek och det är såklart positivt”, säger Andreas Håkansson, bankanalytiker på SEB, till Dagens Industri.

De flesta exporter tror på ökade bostadspriser

Något som de flesta experter är överens om är att förslagen sannolikt kommer att öka bostadspriserna. Om detta är ett stort problem eller inte är man dock inte helt överens om. Ekonomiprofessor och tidigare riksbankschef Henry Ohlsson, som har en negativ inställning till förslagen, tror att de högre bopriserna framför allt kommer att gynna företag i byggbranschen, banker, markägare, mäklare och bostadsförvaltare snarare än privatpersoner som vill ta sig in på bostadsmarknaden. ”Förslagen kommer säkert att applåderas av många. Men för de nytillträdande på bostadsmarknaden innebär förslagen högre bopriser och därmed större skuldsättning”, skriver han till SvD.

Maria Wallin Fredholm, som bevakar svensk ekonomi på Swedbanks avdelning för Makroanalys, tror på en engångseffekt som kan öka bostadspriserna med fem procent. Trots det tycker hon att förslagen är bra, och till SvD säger hon ändå att ”det är rimligt att lätta på de här reglerna”.