Joar Tornedahl - 2024-11-20
Att köpa en bostad innebär en stor investering, som för de allra flesta endast är möjlig med hjälp av ett bolån. Idag är det dock inte möjligt att låna hela köpesumman. Enligt det så kallade bolånetaket begränsas nämligen bolånet till 85 procent av bostadens värde. De resterande 15 procenten kallas kontantinsats och måste betalas direkt vid köpet.
Från långivarens perspektiv anses bolån vara en av de minst riskfyllda låneformerna. Eftersom bostaden är säkerhet för lånet kan långivaren tvinga fram en försäljning av bostaden och på så sätt få fram pengarna om låntagaren inte skulle sköta amorteringen. Bostäder har dessutom den fördelen att de i princip är omöjliga att flytta på – skulle låntagaren försvinna finns bostaden ändå kvar. En annan egenskap som bostäder har är att värdet på dem generellt ökar över tid. Att detta inte är en naturlag fick långivare i framförallt USA dock lära sig den hårda vägen under finanskrisen 2007-2008.
Denna finanskris orsakades framför allt av nya policys för bolån i USA där lån på stora belopp gavs ut även till personer med låga inkomster och sämre kreditvärdighet. Tanken var att värdestegringen på bostäderna som var säkerhet för lånen skulle kompensera för den lägre betalningsförmågan hos låntagarna. Det som sedan hände kan i korthet förklaras med att när tiderna blev sämre avstannade också prisökningarna på bostadsmarknaderna. Många låntagare blev samtidigt arbetslösa, fick svårt att klara räntor och amorteringar och blev tvungna att sälja sina bostäder. Dessvärre var de högt belånade bostäderna nu värda mindre än lånen som du utgjorde säkerhet för vilket fick katastrofala konsekvenser för bankerna och ekonomin som helhet.
Som ett resultat av finanskrisen stramades bolånemarknaden åt i många länder. I Sverige infördes år 2010 bolånetaket på initiativ av Finansinspektionen. Genom att kräva en kontantinsats på minst 15 procent av bostadens värde skapas en marginal vilken gör att bostadspriserna kan fluktuera utan att värdet på bostaden riskerar att bli lägre än lånet. På så sätt skyddas framför allt långivarna och situationer som den i USA där banker gick i konkurs eller fick räddas med stora statliga insatser kan undvikas.
Även om kontantinsatsen endast utgör en liten del av bostadens värde kan det bli stora pengar eftersom bostäder är dyra, och många har inte de besparingar som krävs. En vanlig kritik mot bolånetaket är också att regeln gjort det svårt för framför allt unga att ta sig in på marknaden och köpa sin första bostad. Om du inte har tillräckligt med egna medel går det dock att låna ihop till kontantinsatsen. Bolånetaket reglerar nämligen bara bolånet; det finns inget i lagen som säger att kontantinsatsen måste komma från bostadsköparen egen ficka.
Att låna till kontantinsatsen är generellt dyrt och innebär en stor risk för dig som låntagare. Eftersom bolånet bara får vara 85 procent hänvisas du till lån utan säkerhet (så kallade privatlån eller blancolån) för kontantinsatsen. Dessa lån har betydligt högre räntor och oftast kortare löptider vilket kan göra att dina amorteringar blir höga. Du måste också komma ihåg att den extra risk som det höga lånet innebär hamnar helt och hållet på dig. Om du måste sälja bostaden kommer banken kräva sin andel och har bostaden minskat i värde riskerar du att hamna i en situation där du inte längre har en bostad, men ändå måste betala av lånet till kontantinsatsen.
En speciell situation är om du redan äger en bostad som du ska sälja för att köpa en ny. Det kan då uppstå en lucka mellan att du måste betala för den nya bostaden och att du får pengarna för den gamla. Du kan då ta ett så kallat överbryggningslån eller brygglån. Det är ett kortfristigt och amorteringsfritt lån som du använder för att betala den nya bostaden. När du sedan får pengarna från den gamla betalar du av överbryggningslånet och finansierar det som eventuellt är kvar av den nya bostaden med ett nytt bolån.
Bostadens värde | Maximalt lån | Kontantinsats |
---|---|---|
2 miljoner | 1,7 miljoner | 300 000 kronor |
3 miljoner | 2,55 miljoner | 450 000 kronor |
4 miljoner | 3,4 miljoner | 600 000 kronor |
6 miljoner | 5,1 miljoner | 900 000 kronor |
Många blandar ihop kontantinsats och handpenning. Det är dock helt olika saker. Handpenningen har ingenting med bolånet att göra utan utgör en förskottsbetalning till säljaren. Man kan säga att den fungerar som en slags försäkran om att du verkligen kommer köpa bostaden. När du betalt handpenningen håller säljaren bostaden tills allt är klart med bolånet eller eventuell försäljning av tidigare bostad så att du kan få fram resten av pengarna.
Vanligtvis är handpenningen på 10 procent av bostadens värde men detta är inget som regleras i lag vilket betyder att säljaren och köparen kan komma överens om andra belopp. Vid snabba affärer där köparen redan har alla pengar redo behövs ingen handpenning.
Precis som att man kan låna till kontantinsatsen kan man låna till handpenningen med ett så kallat privat eller blancolån. Det finns också speciella handpenningslån som passar den som ska sälja en tidigare bostad och köpa en ny. Handpenningslånet är ett kortfristigt lån utan säkerhet och utan krav på amortering som du betalar av så fort du sålt den gamla bostaden.
Som vi nämnt ovan är att låna till kontantinsatsen generellt en dålig idé. Att spara ihop till flera hundra tusen kronor kan dock kännas tufft. Här är några tips som kan göra det enklare:
I dagarna presenterades resultatet av en utredning som regeringen tillsatt för att analysera regelverket kring bolån. Ett av utredningens förslag är att höja bolånetaket till 90 procent vilket innebär att du alltså bara behöver lägga 10 procent i kontantinsats. Utredningens förslag har fått ett blandat mottagande. Många menar att förslaget kommer gynna framför allt unga som idag har svårt att ta sig in på bostadsmarknaden och dessutom leda till att fler bostäder byggs. Kritikerna är oroande för den ökade skuldsättning som det nya bolånetaket kommer innebära och menar dessutom att förslaget kommer leda till högre bostadspriser. Det är nu upp till regering och riksdag att ta ställning. Kanske får vi se ett lägre bolånetak under 2025.
Läs om hur vi behandlar och skyddar dina personuppgifter i vår personuppgiftspolicy. Genom att skicka in din kommentar godkänner du denna hantering. Om din kommentar framstår som stötande eller av något skäl olämplig kan publicering underlåtas.
- Expert
Joar Tornedahl är sedan våren 2022 skribent här på Lånen.se. Med sin stora kunskap om lån i allmänhet men konsumentkrediter i synnerhet så skriver Joar djupgående artiklar och guider i syftet att lära våra besökare hur man på ett tryggare sätt kan låna pengar. Joar har sedan tidigare mångårig erfarenhet från arbete på ett flertal mindre till medelstora nischbanker men vill idag förmedla vidare sin kunskap för att skapa ett bättre låneklimat online.