En vanlig metod är att stjäla fysiska dokument som pass, körkort eller kreditkort från offret. Genom att få tillgång till dessa dokument kan ID-kaparen använda dem för att bevisa sin identitet och genomföra bedrägliga transaktioner.
ID-kapare använder ofta phishing-metoder för att få tag i offrets personliga uppgifter. De kan skicka e-postmeddelanden, SMS eller ringa telefonsamtal som ser ut att komma från legitima organisationer eller företag. Offret blir då lurat att lämna ut sina känsliga uppgifter, såsom lösenord, kreditkortsnummer eller personnummer. Det är viktigt att alltid granska avsändaren innan du legitimerar dig med BankID, då detta är en vanlig form av phishing i Sverige.
Skimming är en metod där ID-kaparen använder specialanpassade enheter för att kopiera informationen från offrets kredit- eller betalkort när det används i en betalningsterminal eller en bankomat. Denna kopierade information används sedan för att göra olagliga transaktioner.
ID-kapare kan också genomföra dataintrång på företag, organisationer eller myndigheter för att få tillgång till stora mängder personuppgifter. Genom att komma åt sådana databaser kan de få tillgång till personnummer, namn, adresser och andra känsliga uppgifter som sedan kan användas för identitetskapning.
Flera kreditupplysningsföretag erbjuder ID-skyddstjänster där de övervakar och varnar dig om någon försöker använda dina personuppgifter för att ansöka om krediter eller öppna bankkonton i ditt namn.
Det finns företag som specialiserar sig på att övervaka och skydda din identitet. De övervakar dina personuppgifter på internet, i offentliga register och kreditupplysningsdatabaser för att upptäcka eventuella tecken på identitetskapning och vidta åtgärder för att förebygga och lösa problemen. Ett exempel på detta är MySafety som erbjuder ID-skydd för 119 kr i månaden.
Du kan också övervaka din egen identitet genom att regelbundet kontrollera dina kreditrapporter, övervaka dina konton och vara vaksam på eventuella ovanliga aktiviteter.
- Innehållsansvarig
Simon har ett stort intresse för finans och ekonomi och har sedan 2020 varit innehållsansvarig på Lånen.se. Simon har sedan tidigare en högskoleexamen som webbredaktör och ser i dagsläget till att innehåll och data på Lånen.se är korrekt och alltid uppdaterad.