Utredning föreslår lättnader för bolånetagare

I början av november presenterades resultatet av en utredning om bolånetaket och amorteringskravet som regeringen tidigare tillsatt. De förslag som lades fram innebär om de går igenom glada nyheter, både för den som kämpar med amorteringen och den som vill köpa bostad men har svårt att få ihop till kontantinsatsen. Samtidigt varnar experter för att förslagen kan leda till högre bostadspriser. Här berättar vi mer om vad utredningen kom fram till och vilka konsekvenser det kan få för dig med bolån.

Bolånetak och amorteringskrav – åtgärder för att minska skuldsättningen

Den stora finanskrisen som drabbade framför allt USA under åren 2007–2008 gjorde att världens politiker fick upp ögonen för faran med alltför höga bolån. Världen över tillsattes olika åtgärder för att begränsa hushållens skulder. I Sverige infördes år 2010 bolånetaket, som innebär att bostadsköpare måste lägga en kontantinsats på minst 15 procent av bostadens värde. Några år senare infördes även amorteringskravet, som innebär att du beroende på hur stor belåning du har måste amortera en viss procent om året.

Dessa två åtgärder ansågs välbehövliga för att minska skuldsättningen, men har samtidigt kritiserats för att göra det svårare för bland annat unga att komma in på bostadsmarknaden. För att analysera hur effekten av åtgärderna blivit och om regelverket kan förbättras tillsatte Finansdepartementet en utredning i april 2023, och i dagarna presenterades resultatet.

Utredningens förslag

I utredning presenteras följande förslag:

• Sänkt amorteringskrav: Enligt dagens regler måste den som har en belåning på 70 procent eller mer amortera minst 2 procent av lånesumman per år medan den som har en belåning på mellan 50 och 70 procent behöver amortera 1 procent. Enligt de nya förslaget tas kravet på 2 procent bort och en amortering på 1 procent per år gäller alla med en belåningsgrad på 50 procent eller mer. De som har ett lägre lån än så omfattas precis som idag inte av något amorteringskrav.
• Högre bolånetak: I dagsläget kan ett bolån endast uppgå till max 85 procent av bostadens värde. Resterande del måste betalas i form av en kontantinsats. Om de nya förslagen går igenom kommer du kunna låna upp till 90 procent och alltså endast behöva betala 10 procent kontant.
• Nytt inkomstbaserat lånetak: Utöver att ditt lån max får vara på 90 procent av bostadens värde föreslås ett nytt lånetak införas som relaterar lånet till låntagarens inkomst. Detta lånetak föreslås vara på 550 procent av årsinkomsten.

Så här påverkas ditt bolån om förslagen blir  verklighet

För dig som redan har ett bolån kommer du framför allt påverkas av det lägre amorteringskravet.

Om du till exempel nyligen har köpt en bostad för fyra miljoner och lånat den maximala summan enligt bolånetaket, det vill säga 85%*4=3,4 miljoner, kommer de nya reglerna innebära följande:

Dagens amortering enligt amorteringskravet: 2%*3 400 000 =68 000 kronor per år eller 5667 kronor i månaden.

Amortering om de nya reglerna går igenom: 1%*3 400 000 =34 000 kronor per år eller 2833 kronor i månaden. 

För dig som håller på att köpa bostad kommer de nya reglerna för bolånetaket också ha en stor effekt. Om du som i det tidigare exemplet vill köpa en bostad för 4 miljoner behöver du enligt de tidigare reglerna ha en kontantinsats på 600 000 kronor. Med de nya reglerna behöver du bara lägga 400 000 kronor, resterade 3,6 miljoner får du låna. Med de nya reglerna kan dock även din inkomst påverka lånets storlek.

För att få låna 3,6 miljoner måste du ha en årsinkomst på minst 3 600 000/5,5 =654 545 kronor per år. Är ni två som köper bostad tillsammans kan ni dock dela upp lånet och därmed minska inkomstkravet. Tar ni till exempel 50% var räcker en inkomst på 327 000 kronor före skatt.

Vad händer nu?

Utredningens förslag är just bara förslag, och måste läggas fram av Regeringen och röstas igenom av Riksdagen innan de blir verklighet. Under denna process kan mycket väl förslagen ändras. Finansmarknadsminister Niklas Wykman är dock övertygad om att något kommer att göras, då dagens svaga ekonomi gör att många hushåll har lite utrymme över till amorteringar. Om förslagen går igenom kommer sannolikt bostadspriserna att öka, eftersom fler kommer ha möjlighet till högre bolån.