Styrräntan styr räntan
Styrräntan är en ränta som Riksbanken sätter för att styra ekonomin. Den har en direkt påverkan på de räntor som de större bankerna lånar pengar till hos Riksbanken och av varandra. Höjs styrräntan blir det dyrare för bankerna att låna vilket gör att de höjer sina utlåningsräntor för att kompensera. Övriga långivare följer direkt efter. Styrräntan ändras efter behov några gånger om året vilket vanligtvis blir en stor nyhetshändelse.
Konjunktur, inflation och ränta
Det ekonomiska tillståndet i världen eller ett specifikt land beskrivs med begreppet konjunktur. Högkonjunktur innebär att BNP växer snabbare än förväntat. Företagens produktion, investeringar och konsumtionen ökar och arbetslösheten sjunker. Motsatsen kallas lågkonjunktur, och då är tillväxten i BNP lägre än den beräknade trenden, med bland annat ökande arbetslöshet som följd. Konjunkturen varierar i cykler som brukar vara mellan fem och åtta år, och beror dels på psykologiska faktorer som människors förväntningar. Händelser som chockar ekonomin, som krig och pandemier, har också stor påverkan.
Riksbanken använder styrräntan som ett instrument för att påverka konjunkturen. Främst sker detta genom att räntan påverkar inflationen. Exakt hur dessa saker hänger ihop är komplicerat, och ibland har även ekonomiexperter svårt att förstå vad som händer. Förenklat kan man säga att låga räntor gör att både konsumenter och företag får mer pengar över som de kan använda till konsumtion och investeringar. Detta ökar efterfrågan på varor och tjänster vilket gör att företagen kan höja priserna. Konsumenterna kommer då att kräva högre löner vilket gör att vi hamnar i en situation där alla priser ökar. Det är detta som är inflation.
På motsvarande sätt kan Riksbanken genom att höja styrräntan dämpa takten i ekonomin så att konsumtion och investeringar sjunker och prisökningarna avstannar. Höjda räntor fungerar också som en signal om att svårare tider är på väg vilket ökar benägenheten att spara. Eftersom Sverige är ett litet land i en global ekonomi har även omvärlden en stor påverkan. Den höga inflation som vi upplevde under 2022 och 2023 berodde till stor del på händelser i världen och på inflation i viktiga länder så som USA som sedan spred sig.
Så påverkas räntorna på företagslån
Det Riksbanken och andra centralbanker vill försöka åstadkomma är en jämnare konjunktur. Risken är annars att en lång och stark högkonjunktur följs av en snabb nedgång vilket kan orsaka börskrascher och ekonomiska kriser. Man eftersträvar också att hålla inflationen på en låg och jämn nivå – i Sverige har vi ett inflationsmål på två procentenheter. Därför höjer centralbankerna räntan i högkonjunktur och sänker den när vi är på väg in i lågkonjunktur.
Räntorna på företagslån följer styrräntan. Dock blir skillnaderna inte så stora som för exempelvis bolån. Detta beror på att kapitalkostnaden som vi beskrev ovan endast är en liten del av långivarens kostnader för företagslån. Kostnaderna för kreditförluster är viktigare för räntan på företagslån utan säkerhet eftersom dessa lån generellt har hög risk.
Riskbedömning i lågkonjunktur
När ekonomin går in i lågkonjunktur och konsumtionen minskar blir det svårt för många företag att klara sig och konkurser blir vanligare. Detta innebär att risken för kreditförluster ökar för långivare som sysslar med företagslån. För att begränsa sina kostnader kan dessa företag strama åt sina kreditgivningspolicys och begränsa utlåningen till små och nya företag, och till företag med en historik av förluster och betalningsanmärkningar.
Lågkonjunkturen påverkar olika branscher olika mycket. Särskilt drabbade blir företag inom bygg och andra verksamheter som kräver stora investeringar, medan företag som säljer livsnödvändigheter som mat klarar sig bättre. Detta kan också vägas in i långivarnas kreditmodeller.
Tips för att få bättre ränta på ditt företagslån
Styrräntan är inget du som företagare kan göra något åt. Däremot finns det andra saker du kan göra för att få så låg ränta som möjligt:
- Förbättra ditt företags kreditvärdighet genom att vara noggrann med att betala räkningar i tid, undvika onödiga kreditupplysningar och samla dyra smålån i ett stort.
- Var proaktiv och kontakta långivaren med kompletterande information som till exempel bokslut och kontoutdrag. Detta är extra viktigt om ditt företags ekonomi nyligen förbättrats, något som då inte kommit in i kreditupplysningen.
- Jämför alltid flera olika långivare, helst via en låneförmedlare så att du slipper onödiga kreditupplysningar. Var inte heller rädd för att pruta.