Hälften av konsumenterna saknar sparbuffert enligt FI-rapport

En buffert skapar en trygghet vid oväntade utgifter.Detta eftersom du vet att du har något att falla tillbaka på om något oväntat händer. Dessutom gör en buffert det enklare att hålla sig till en långsiktig ekonomisk plan – du slipper avbryta ditt långsiktiga sparande för att lösa en tillfällig kris. Därför är siffrorna som visar att många svenska konsumenter saknar ett buffertsparande värda att ta på allvar.

Ny rapport visar att hälften saknar sparbuffert

I en rapport från Finansinpektionen framgår det att hälften av alla konsumenter har mindre än 10 000 kronor i buffertsparande, och att enbart 3 av 10 har ett sparande på 50 000 kronor eller mer. Det innebär att många saknar marginaler för att hantera en nedgång i sin ekonomi, utan att vända sig till ett lån eller en kredit.

När hushållens ekonomi pressas med stigande priser och räntekostnader kan följden bli att valet av sparform omprioriteras. Många hushåll "tvingas" då att använda sina inkomster för att hantera sina vardagliga utgifter först och främst. För många används pengarna som blir över för att amortera på sina lån.

Amorteringen blir ett mer attraktivt alternativ och inte bara en skyldighet. Folk vill amortera som ett aktivt val för att minska lånesumman. Höga räntor ökar den ekonomiska vinsten av att amortera. Genom att minska skulden sjunker även räntekostnaderna. Det avlastar ekonomin och minskar hushållets finansiella risk på längre sikt.

Därför har amortering blivit ett populärt alternativ till det mer traditionella sparandet på sparkonton de senaste åren. Trenden har med andra ord varit att större vikt har lagts på amortering, och mindre på sparkonton och buffertsparande.

Så har sparandet utvecklats - uppdelat på sparform

Tabellen visar att amorteringen ökat, och sparandet på sparkonto minskat de senaste åren.

Följder av ett minskat buffertsparande på sparkonto

Trenden från rapporten belyser faktumet att färre svenskar har en tillräcklig ekonomisk buffert på sina sparkonton. Men vilka konsekvenser kan det egentligen få? Det ska vi kolla närmare på.

Små ekonomiska marginaler skapar en stor utsatthet

För den som lever utan ekonomiska marginaler kan även mindre oväntade utgifter skapa stora problem. Utan buffert finns inget skyddsnät att luta sig mot och då ökar risken för att tvingas ta lån eller skjuta upp viktiga kostnader. Det bidrar i sin tur till ekonomisk stress och kan påverka den psykiska hälsan negativt.

Även den högt belånade löper stora risker utan buffert

Även den som har en god inkomst men samtidigt höga lån tar stora risker om det saknas ett buffertsparande. Många hushåll har idag stora bolån och lever med små ekonomiska marginaler. Det är i många fall inte en följd av att inkomsterna är låga, utan för att ränteinbetalningen och amorteringen äter upp en stor del av lönen varje månad.

När sedan räntorna stiger eller om något oförutsett händer, som arbetslöshet eller om bilen plötsligt behöver in på verkstaden, så kan ekonomin snabbt bli ansträngd.

Prioritera ditt buffertspar innan ditt långsiktiga sparande

Innan du börjar spara långsiktigt i till exempel fonder eller aktier är det viktigt att först bygga upp en buffert. Det är bufferten som är din mest tillgängliga ekonomiska trygghet, och där du har pengarna du snabbt kan komma åt om något oväntat händer. Bufferten bör placeras på ett sparkonto med insättningsgaranti och så hög sparränta som möjligt, eftersom enkel åtkomst till pengarna är viktigare än avkastning i just detta sparande.

Hur mycket buffertsparande rekommenderas?

En rimlig buffert för de flesta hushåll brukar man säga ligger på omkring 2-3 månadslöner efter skatt. Men ta det med en nypa salt och djupdyk lite i den egna ekonomiska situation för att få fram en relevant siffra för dig. Exakt hur mycket du behöver beror nämligen helt på din livssituation.

Om du till exempel bor ensam i en hyresrätt utan barn eller bil så kan 1–2 månadslöner räcka. Om du däremot bor i hus, har barn och bil så är rekommendationen att sikta på 3–4 månadslöner eller mer. Det viktigaste är att bufferten täcker dina nödvändiga utgifter i minst två till tre månader.

Det finns inget rätt eller fel belopp utan det viktiga är att bufferten passar dig.

Frågor du kan ställa dig själv:

• Vad är det minsta beloppet som skulle få mig att känna mig lugn?
• Vilka oväntade kostnader skulle kunna uppstå i mitt hushåll?
• Har jag råd att klara mig i två–tre månader om inkomsten tillfälligt försvinner?

Tips för dig som ska komma igång med ett buffertspar

Att bygga upp en buffert kan kännas svårt i början, men det viktigaste är att börja, även om det är med små summor. Här är några tips för dig som hjälper dig att komma igång:

• Bestäm dig för ett rimligt mål

Tänk ut ett första mål som känns möjligt. Det kan vara en bestämd summa som 10 000 kr eller 1-2 månadslöner. När du når dit så kan du sätta ett nytt mål. Det behöver inte vara perfekt från början utan det viktiga är att du bygger en trygg grund.

• Sätt upp en automatisk överföring när lönen kommer

Det är enkelt att sätta upp en automatisk dragning av en månadsvis summa. Det allra bästa är att sätta upp en stående överföring direkt när lönen kommer in. Ha med dig att även små summor gör enstor skillnad över tid. Sparandet blir då en vana, och inte ett "aktivt val" du måste ta beslut om varje månad.

• Öppna ett separat sparkonto

Ha bufferten på ett separat konto, utan katt ha ett betalkort kopplat till det. Då blir det svårare att använda pengarna till något annat.