Nya lagen mot högkostnadskrediter

I april 2015 tillsatte regeringen en utredning för att få fram underlag till en ny konsumentkreditlag. En lag som tydligt skulle begränsa smslånen och andra högkostnadskrediter. Den första september 2018 kommer denna lag att börja gälla. En lag som framförallt begränsar lånens totala kostnad, dess räntenivå och hur marknadsföring får ske.

Lagen gäller för högkostnadskrediter

Lagen reglerar enbart de lån och krediter som innefattas av begreppet högkostnadskredit. Definitionen är enligt regeringens proposition följande:

En kredit med en effektiv ränta som minst uppgår till referensräntan enligt 9 § räntelagen (1975:635) med ett tillägg av 30 procentenheter och som inte huvudsakligen avser kreditköp eller är bostadskredit

Det innebär alltså att en högkostnadskredit är en kredit med en effektiv ränta på minst 30 % plus aktuell referensränta.

Undantagen

Det finns två undantag från lagen. Undantag där den effektiva räntan alltså kan vara över denna nivå utan att krediten ska räknas som högkostnadskredit.

• Kreditköp - Om en en vara eller tjänst köps och finansieras av en kredit från säljaren är det ett kreditköp. Ett exempel är att en dator köps hos en elektronikkedja och detta betalas via avbetalning. Krediten kan även ges av tredjepart (finansbolag som samarbetar med elektronikföretaget). Det viktiga är att köparen får en vara eller tjänst genom den kredit som ges.
• Bostadskredit - Det är ytterst ovanligt att den effektiva räntan för en bostadskredit uppgår till över 30 %. Detta undantag bör alltså inte användas speciellt ofta.

Detta innebär att delbetalningar och kreditkortsköp aldrig omfattas av lagen. Därmed begränsas de inte heller utifrån hur hög ränta företagen får ta ut. En del remissinstanser var kritiska till detta undantag då de ansåg att risken nu finns att låneföretag som tidigare erbjudit smslån eventuellt kan hitta lösningar som hamnar inom kreditköp.

Räntetak

Räntan (gäller även dröjsmålsräntan) på en högkostnadskredit får aldrig övergå 40 % + gällande referensränta. Om en låntagare är sen med betalningen ska enbart dröjsmålsränta få tas ut.

Vad innebär det?

Att begränsa räntan till ca 40 % innebär att de betydligt högre räntesatserna, som varit förknippade med smslån (och snabblån), i stort sett försvinner. Lån på lägre belopp blir helt enkelt billigare än tidigare.

Regeringen anser även att räntetaket innebär att kreditgivare kommer bli mer försiktiga med att bevilja högkostnadskrediter. De grundar detta på att räntan är vad kreditbolagen får som vinst vid ett lån. Om räntan är lägre än tidigare blir även förtjänsten lägre. Detta i sin tur innebär att att de måste vara försiktigare gällande vilka de beviljar lån då dessa ränteintäkter måste täcka eventuella kreditförluster. Den nya lagen innebär alltså att långivarna i större utsträckning än idag riskerar att göra förluster om de lånar ut till konsumenter som inte klarar av att betala tillbaka det lånade beloppet.

Kostnadstak

Kostnadstaket innebär att låntagaren aldrig ska behöva betala räntor och avgifter på mer än 100 % av den ursprungliga skuldsumman. Om en person lånar 5000 kr ska alltså aldrig mer än 10 000 kr behöva återbetalas.

Kostnadstaket innefattar räntor, avgifter (exempelvis uppläggningsavgifter, aviavgifter m.m.) samt inkassokostnader. Däremot innefattas inte kostnader som kan uppkomma om ärendet går till Kronofogden eller en domstol. Detta eftersom dessa kostnader inte klassas som civilrättslig karaktär

I det fall en långivare ger en låntagare ett ytterligare lån (som därmed kan användas för att delvis eller helt finansiera föregående lån) kommer kostnaderna för detta lån att sammanfogas med kostnaderna för det gamla. Det ska därmed inte vara möjligt att nollställa kostnadstaket med en ny kredit. Detta gäller även om det nya lånet ges av ett dotterbolag eller annat företag i nära förbindelse till långivaren.

Vad innebär det?

Komplicerade kontokrediter - Kostnadstaket är lätt att räkna ut när det kommer till lån. Lånet på 5 000 kr kan aldrig skapa högre kostnader (räntor + avgifter) än 5000 kr för låntagaren. Totalt att betala är därmed maximalt 10 000 kr.

Samma regel gäller även vid kontokrediter men det blir däremot betydligt mer komplicerat att beräkna de olika krediternas storlek. Här räknas nämligen varje enskilt utnyttjande och eftersom uttag kan ske från en kontokredit flera gånger blir det en komplicerad ekvation.

Det blir till och med så komplicerat att räkna ut effektiv ränta samt totalkostnad att exempelvis Svenska Bankföreningen och Svensk Inkasso ansåg i sina remissvar att kontokrediter inte skulle omfattas av lagen. Så blev det däremot inte då man ansåg att risken annars var stor att smslåneföretag bara skulle göra om sina låneprodukter till kontokrediter om dessa inte skulle omfattas av lagen.

Det har funnits flera förslag på hur uträkningar ska ske. Regeringens slutgiltiga förslag (och därmed det förslag som lagen grundar sig på) blev att kostnadstaket vid kontokrediter tillämpas på varje enskilt kreditutnyttjande för sig

Problematiken handlar om att flera avgifter kan hänföras till olika uttag. En del kontokrediter har exempelvis en årsavgift samt aviavgifter. I det fall en kostnad kan anses vara gällande för flera olika uttag från kontokrediter ska dessa prorateras efter de olika utnyttjandenas storlek. Däremot kan konsumenten själv välja att destinera sin betalning mot en specifik fordran i det fall som återbetalning sker som kan gälla flera kredituttag.

Snabbare väg till Kronofogden - Andra resultat av kostnadstaket kan bli att långivarna inte längre vill erbjuda avbetalningsplaner för personer som har svårt att betala sin skuld samt att skulder snabbare lämnas över till Kronofogden. Med för lång avbetalningsplan kan kostnadstaket nämligen nås och skulle då låntagaren inte betala finns ingen möjlighet att även ta ut avgift för indrivning av skulden från låntagaren.

Det kan tyckas negativt för konsumenten men som regeringen skriver så måste det anses som övervägande positivt att kostnadstaket ökar incitamentet för att avveckla skuldförhållandet på ett tidigare stadium och få stopp p de ofta skenande kostnaderna...

Lägre summor försvinner - Därmed innebär det även att högkostnadskrediter på lägre belopp helt försvinner från marknaden. Det blir helt enkelt inte lönsamt att erbjuda dessa med årsränta på maximalt ca 40 % och även räkna in påminnelseavgift och avgifter för inkasso i lånets totala maximala kostnad.

En fördel med att de lägre summorna försvinner från lånemarknaden är att det blir svårare att teckna lån. Ju lägre belopp desto lägre krav ställs på låntagaren när kreditbedömningen sker. Om det generellt blir högre lägstabelopp att låna kan vissa låntagare inte längre teckna lån. Därmed minskar utlåningen av dessa krediter.

En nackdel med högre belopp är att låntagarna kan behöva låna större belopp än vad de egentligen är i behov av. Finns behov av 2000 kr är det inte alla som vill låna 5000 kr...

Det finns alltså flera punkter i lagen som kan begränsa utlåningen. Samtidigt finns vissa faror. Vissa remissinstanser har påpekat att lägre räntor och kostnadstak skulle innebära billigare lån. Detta i sin tur skulle kunna leda till att konsumenternas lånebenägenhet kan öka om priserna på krediterna sjunker

Även om regeringen anser att farhågan bör tas på allvar så ser de knappast risken med ökad lånebenägenheten som något som ska stoppa ändringen av orimliga avtalsvillkor

Begränsning gällande förlängning

En högkostnadskredit ska maximalt få förlängas en gång. Däremot får ytterligare förlängningar ges förutsatt att detta inte medför några extrakostnader eller om detta sker genom en avbetalningsplan på gällande skuld.

Skulle samma långivare (eller långivare som har nära förbindelser med gällande långivare) ge en ny kredit som används för att lösa pågående kredit räknas även detta som förlängning.

Vad innebär det?

Likt kostnadstaket skapar denna punkt en situation där långivarna snabbare lämnar över skulder till inkasso och Kronofogden. Som nämnts kan detta uppfattas som negativt för konsumenten men tanken är att mindre skulder hellre går till Kronofogden än att skulderna hinner bli riktigt stora innan ärendet går dit.

Finansbolagens förening påtalar i deras remissvar att konsumenten kan kringgå detta genom att istället teckna nya lån hos andra långivare och betala av pågående lån.

Skärpt kreditprövning och tillägg för gratislån

Det har tidigare inte funnits något krav på kreditprövning vid ansökningar av så kallade gratislån (lån utan ränta eller avgifter). Det har även gällt för korta fristående krediter som inte är förbundna med mer än en obetydlig avgift.

Detta tas nu bort vilket gör att kreditprövning alltid måste ske.

Kreditgivarna ska även räkna med större marginaler gällande konsumentens återbetalningsförmåga.

Vad innebär det?

Eftersom gratislån inte innebär någon kostnad för låntagaren har man tidigare undantagit dessa lån från krav på kreditbedömning. Nu måste däremot kreditgivaren vid kreditprövning även räkna med att låntagaren redan har, eller kan komma att få, andra lån samt andra utgifter än vad som redan finns.

Däremot finns inte någon exakt förklaring till vad en kreditbedömning bör innefatta. Detta påtalades av bland annat 4finance AB som menade att informationsutbyte mellan olika kreditgivare skulle kunna skapa en tydligare bild av låntagarens ekonomiska situation. Sveriges Advokatsamfund anser att branschen behöver en gemensam uppfattning kring vad som ska vara lämplig kreditbedömning.

Särskild upplysning samt måttfullhet vid marknadsföring

Vid marknadsföring av dessa krediter måste det framgå att det är en högkostnadskredit samt riskerna som uppstår vid skuldsättning. Utöver det även information kring var konsumenten kan vända sig för att få hjälp vid skuldproblem.

I konsumentkreditlagen införs krav på att marknadsföring för samtliga konsumentkrediter ska vara måttfull. Om marknadsföringen inte anses vara måttfull kan det leda till sanktioner mot kreditföretaget.

Vad innebär det?

Kan tydlig information få låntagare att undvika dyrare lånealternativ? Här finns delade meningar men tanken är alltså att informationen ska få avskräckande effekt. Detta i likhet med hur Rökning dödar ska avskräcka rökare att köpa cigaretter. Rent konkret kommer i alla fall marknadsföring av högkostnadskrediter att tydligt märkas ut.

Gällande måttfullhet vid marknadsföringen återstår det att se hur kreditföretagen bedömer denna nya formulering. För det är helt klart en bedömningsfråga vilket kan skapa en osäkerhet hos dem vad som egentligen menas med måttfullhet.

Exempelvis nämns att: marknadsföringen bör inte väcka särskild uppmärksamhet genom sin utformning samt att marknadsföring av krediter inte får vara påtvingande.

För att avgöra om marknadsföringen är påtvingande eller inte behöver man se till flera olika faktorer så som hur ofta konsumenten blir kontaktad av låneföretaget samt innehållet i denna information.

Både Svenska Handel och Svenska Bankföreningen var kraftigt kritiska mot denna punkt i den nya lagen. Detta utifrån att det skulle medföra stor rättsosäkerhet för annonsörer och kreditgivare. Denna del av lagen kan alltså bli en relativt omtvistad och ett prejudikat kan behövas innan man kan se dess effekt.

Samtliga citat är från Regeringens proposition 2017/18:72 (PDF)