Vilka lagar och regler gäller för långivare?

Att låna ut pengar låter kanske enkelt, men det finns många lagar och regler som styr hur det får gå till. En långivare måste följa tydliga krav för att skydda konsumenter och för att säkerställa att utlåningen sker på ett ansvarsfullt sätt.

Det handlar bland annat om att göra noggranna kreditprövningar, ge rätt information innan ett lån tecknas och att marknadsföringen inte får vara vilseledande. Dessutom finns särskilda regler för räntor, avgifter och hur personuppgifter får hanteras.

Övergripande lagstiftning för långivare i Sverige

När ett företag erbjuder lån till privatpersoner måste det följa flera lagar och regler som syftar till att skydda konsumenten och skapa en trygg kreditmarknad. De tre viktigaste regelverken är Konsumentkreditlagen, Finansinspektionens föreskrifter och Dataskyddsförordningen (GDPR).

Konsumentkreditlagen (2010:1846)

Konsumentkreditlagen gäller alla typer av krediter som ges till privatpersoner, oavsett om det handlar om ett billån, kreditkort eller snabblån.
Lagen ställer krav på att långivaren ska ge tydlig och begriplig information om lånets villkor innan kunden binder sig. Det ska alltid framgå vad lånet kostar totalt, inklusive ränta och avgifter.

Finansinspektionens tillsyn och föreskrifter

Finansinspektionen (FI) är den myndighet som har ansvar för att övervaka långivare i Sverige. Alla företag som erbjuder lån till konsumenter måste ha tillstånd eller vara registrerade hos FI.
Myndigheten ställer krav på att långivare bedriver en sund och ansvarsfull kreditgivning. Det innebär bland annat att företaget ska ha god intern kontroll, rutiner för riskhantering och en tydlig organisation. FI följer också upp att regler efterlevs, och kan ge sanktioner eller dra in tillstånd vid allvarliga brister.

Dataskyddsförordningen (GDPR)

Eftersom långivare behandlar personuppgifter – som inkomst, betalningshistorik och kreditupplysningar – måste de följa GDPR. Det innebär att all behandling av kunddata ska ske på ett lagligt, säkert och öppet sätt.

Kunden har rätt att veta vilka uppgifter som samlas in, hur de används och hur länge de sparas. Dessutom har kunden rätt att begära rättelse, radering eller begränsning av sina uppgifter om något är felaktigt eller inte längre behövs.

Kreditprövning är ett lagkrav

En kreditprövning är långivarens sätt att bedöma om en kund har ekonomisk möjlighet att betala tillbaka ett lån. Den är ett lagkrav och en viktig del av ansvarsfull kreditgivning.

Vad innebär kreditprövning?

Långivaren samlar in uppgifter om kundens ekonomi, som inkomst, skulder och eventuella betalningsanmärkningar. Utifrån detta görs en bedömning av återbetalningsförmågan. Prövningen ska stå i rimlig proportion till lånets storlek – större lån kräver en mer noggrann kontroll.

Lagens krav

Enligt Konsumentkreditlagen måste en kreditprövning alltid göras innan ett lån beviljas. Om det finns risk för att kunden inte kan betala tillbaka får lånet inte ges. Syftet är att skydda konsumenten och motverka överskuldsättning.

Kreditupplysning och information

Långivare använder ofta uppgifter från företag som UC, Creditsafe eller Bisnode. Informationen kompletteras ibland med egna uppgifter från kunden, till exempel anställning och utgifter.

Bristfällig kreditprövning

Om en långivare inte uppfyller lagens krav kan Finansinspektionen eller Konsumentverket ingripa med sanktioner. Syftet är att säkerställa att kreditgivningen sker på ett ansvarsfullt och hållbart sätt.

Informationskrav och transparens

Långivare måste vara tydliga med lånevillkor och kostnader så att kunden kan fatta välgrundade beslut. Reglerna finns främst i Konsumentkreditlagen och Marknadsföringslagen.

• Förhandsinformation
  Innan avtal tecknas ska kunden få information om ränta, avgifter, återbetalningstid och den totala kostnaden. Syftet är att göra det enkelt att jämföra olika lån.
• Klara avtalsvillkor
  Avtalen ska vara begripliga och rättvisa. Viktiga uppgifter får inte döljas, och kunden ska alltid få en kopia av avtalet.
• Marknadsföring
  Marknadsföring av lån får inte vara vilseledande. Termer som “räntefritt” eller “snabbt lån” måste stämma med verkligheten, och den effektiva räntan ska alltid visas.
• Syfte
  Tydlig information skapar trygghet för konsumenten och bidrar till en mer transparent kreditmarknad.

Ränte- och kostnadsregler

För att skydda konsumenter mot oskäliga kostnader finns tydliga regler för hur räntor och avgifter får sättas. Särskilt hårda krav gäller för så kallade högkostnadskrediter, till exempel snabblån.

Räntetak och kostnadstak

Sedan 2018 finns ett räntetak som innebär att den nominella räntan på en högkostnadskredit inte får överstiga 40 procentenheter över referensräntan. Dessutom får de totala kostnaderna för lånet – inklusive ränta och avgifter – aldrig bli högre än själva lånebeloppet.

Effektiv ränta

Alla långivare måste visa den effektiva räntan, vilket är den totala kostnaden för krediten omräknad till årsbasis. Den ska anges i all marknadsföring och i avtalet, så att konsumenten enkelt kan jämföra olika lån.

Tillsyn och överträdelser

Finansinspektionen och Konsumentverket övervakar att långivare följer reglerna. Vanliga överträdelser handlar om otydlig information, för höga avgifter eller marknadsföring som döljer lånets verkliga kostnad. Myndigheterna kan utfärda varningar, sanktionsavgifter eller dra in tillstånd vid upprepade brister.

Vad för tillstånd krävs?

För att få erbjuda lån till konsumenter krävs tillstånd eller registrering hos Finansinspektionen. Syftet är att säkerställa att endast seriösa och välskötta aktörer får bedriva kreditverksamhet.

Vem som behöver tillstånd

Alla företag som lämnar krediter till konsumenter, till exempel banker och konsumentkreditinstitut, måste ha tillstånd från Finansinspektionen. Mindre aktörer som förmedlar krediter kan i vissa fall nöja sig med registrering, men omfattas ändå av samma grundläggande regler.

Krav för att få tillstånd

För att beviljas tillstånd krävs att företaget har tillräcklig kompetens, ekonomiska resurser och väl fungerande interna rutiner. Ledningen ska vara lämplig och ha god erfarenhet av finansiell verksamhet. Företaget måste också kunna visa att det följer gällande lagar och har system för riskhantering och regelefterlevnad.

Sanktioner och återkallelse

Om en långivare missköter sig kan Finansinspektionen ingripa. Det kan handla om varningar, böter eller i allvarliga fall indraget tillstånd. Syftet är att skydda konsumenterna och upprätthålla förtroendet för kreditmarknaden.

Penningtvättslagen och kundkännedom (KYC)

Alla långivare omfattas av penningtvättslagen, som ska förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism. Långivaren har ansvar att känna sina kunder och upptäcka misstänkta transaktioner.

Kundkännedom och identifiering

Innan ett lån beviljas måste långivaren identifiera kunden och kontrollera vem som är den verkliga huvudmannen. Identiteten säkerställs med giltig ID-handling, BankID eller motsvarande. Långivare får inte ingå affärsförbindelse innan kundens identitet är fastställd.

Riskbedömning

Varje långivare ska bedöma risken för att verksamheten kan utnyttjas för penningtvätt. Högriskkunder, som internationella transaktioner eller politiskt utsatta personer (PEP), kräver fördjupad kontroll. Hög risk kräver mer omfattande kundkännedom med dokumentation och löpande uppföljning.

Rapportering till Finanspolisen

Om långivaren misstänker penningtvätt eller finansiering av terrorism måste detta rapporteras till Finanspolisen utan dröjsmål. Kunden får inte informeras om att en rapport har skickats.