Den 28:e november beslutade Riksdagen att klubba igenom förslaget om sänkt kapitalkrav på nystartade aktiebolag. Det betyder att det från första januari 2020 enbart krävs 25 000 kr i aktiekapital.
Den senaste sänkningen av kapitalkravet genomfördes 2010 då man sänkte från 100 000 kr till 50 000 kr. Sedan dess har det alltså behövts 50 000 kr i kapital för att starta ett aktiebolag i Sverige. Nu sänks kravet ytterligare då det från första januari nästa år är krav på enbart 25 000 kr. Därmed kommer fler kunna starta denna företagsform.
Idag är det ca 90 % av alla nystartade företag som är aktiebolag och förväntningen är alltså att det kommer öka ytterligare med sänkning av kapitalkravet.
Nackdelen är att likviditetsproblem kan uppstå
Företaget Azets (leverantör av ekonomi- och lönetjänster) skriver att minskningen inte enbart kommer med fördelar. Exempelvis nämner de att företag med så lågt aktiekapital snabbt kan bli likviditetspliktig. En kontrollbalansräkning måste genast uppföras av styrelsen om kapitalet understiger hälften av det totala aktiekapitalet. Med bara 25 000 kr i aktiekapital skapas helt enkelt en mindre rörlighet. Det kan därmed uppstå likviditetsproblem.
Det ändrade kapitalkravet ändrar även kravet på maximalt uppvisat negativt resultat under företagets första år. Kravet är att förlusten första året maximalt får uppgå till 50 % av aktiekapitalet. Tidigare alltså en förlust på 25 000 kr som nu ändras till förlust på 12 500 kr.
Kan öka efterfrågan på företagskrediter och lån på mindre belopp
Erfarenheten från 2010 påvisar att ett sänkt kapitalkrav ökar antalet aktiebolag i landet. Om samma resultat sker under 2020 och framåt kan även kreditbolagen som primärt vänder sig till mindre aktiebolag se en större efterfrågan på företagslån.
Samtidigt kommer de aktiebolag med litet aktiekapital ha mindre likviditet att röra sig med i början vilket i sin tur kan öppna upp för att fler tecknar företagskrediter.
