Det förslag om höjt bolånetak som regeringen lagt fram kritiseras av Finansinspektionen som fått i uppdrag att utreda förslaget. Tvärtemot sitt syfte tror man att ett höjt bolånetak kommer leda till ökad skuldsättning bland hushållen.
Bolånetaket kringgås ofta med blancolån
Lånetaket för bolån, som Finansinspektionen införde 2010, hade som effekt att minska hushållens skuldsättning genom att begränsa bolånens storlek till maximalt 85 procent av bostadens värde. Dock finns ingenting i lagen som bestämmer vad de resterande 15 procenten, den så kallade kontantinsatsen, ska komma ifrån. Det blir nu allt vanligare att man lånar ihop till denna med blancolån, det vill säga lån utan säkerhet. Enligt Finansinspektionen gör cirka tio procent av bostadsköparna detta vilket leder till att de får betydligt högre räntekostnader och ökad risk för överskuldsättning.
Det var med bakgrund av detta som regeringen la fram förslaget om ett höjt bolånetak. Med ett tak på 90 procent menar man att färre kommer behöva låna till kontantinsatsen. Dessutom tror man att ett högre tak kommer sänka trösklarna på bostadsmarknaden och till exempel göra det enklare för unga att skaffa egen bostad.
Finansinspektionen tror att förslaget får motsatt effekt
Den snabbutredning som Finansinspektionen gjort visar på motsatt effekt jämfört med regeringens ambitioner med förslaget. Daniel Barr, Finansinspektionens chef, säger till SVT att förslaget förväntas öka skuldsättningen ytterligare. Dessutom är de som lånar till kontantinsatsen endast är en minoritet bland bostadsköparna, och att de får något lägre räntekostnader kommer därför vägas upp av att många andra tar högre bolån och därmed får högre kostnader.
Därutöver tror man att höjningen kommer göra att bostadspriserna ökar. Fler köpare kommer ha mer pengar att röra sig medan bostadsbeståndet är konstant. Detta leder till högre priser och att den så kallade ”tröskeln” in på bostadsmarknaden som regeringen hoppas sänka istället pressas upp.
