Deklaration 2024 - viktigt att tänka på

Tiden då deklaration var en komplicerad uppgift som kunde ta flera dagar är sedan länge förbi. Idag kan de allra flesta deklarera genom några snabba klick på Skatteverkets hemsida. Dock kan det finnas pengar att spara på att lägga lite extra tid på att försöka hitta avdrag som minskar din skatt. I denna guide tipsar vi om några vanliga avdrag samt annat som är viktigt att tänka på inför deklarationen.

Så här deklarerar du på enklaste sätt

Om du har BankID eller Freja eID är det absolut enklaste sättet att deklarera på att använda Skatteverkets e-tjänst, antingen på hemsidan genom att klicka dig vidare till ”Inkomstdeklaration 1” eller genom att ladda ner Skatteverkets app. I e-tjänsten hittar du också din deklaration om du inte redan fått den i din elektroniska brevlåda. Om du saknar elektroniskt ID går det även att deklarera via telefon eller SMS (förutsatt att du inte behöver göra ändringar eller tillägg) eller genom att använda pappersblankett.

När du loggat in i e-tjänsten kommer du hitta en rad olika flikar. I princip all information är förifylld och det enda du behöver göra är att kolla igenom så att allt stämmer. Är något fel rättar du det i fältet övriga upplysningar. Längre ner i denna text går vi igenom några exempel på information som inte är förifylld.

Denna information finns i deklarationen:

• Inkomst från lön inklusive förmåner (som tjänstebil), kostnadsersättningar och eventuell sjukersättning. Dessa uppgifter hämtar Skatteverket från din arbetsgivare.  För dig som är pensionär finns istället inkomst från pension.
• Avdrag (tex för resor) och underlag för skattereduktioner (tex ROT och RUT). Mer om det nedan.
• Underlag för fastighetsavgift och fastighetsskatt för dig som äger en fastighet.
• Kapitalinkomster, till exempel räntor och aktieutdelning. Denna information hämtas i normalfallet från banker.
• Betald ränta som du får göra avdrag för. Mer om det nedan.
• Uppgifter som gäller dig som är egen företagare eller arbetat utomlands.

När du kollat igenom att allt stämmer och gjort eventuella tilläggsupplysningar och ändringar godkänner du deklarationen med din elektroniska legitimation. 

Vad händer när deklarationen är inlämnad?

När deklarationen inkommit till Skatteverket jämförs den skatt du ska betala med den skatt som redan betalts in av till exempel din arbetsgivare. Om den skatt som betalats in är mer än vad du borde betala får du tillbaka det överskjutande beloppet. Detta kallas restskatt eller skatteåterbäring.  Är det däremot för lite skatt som betalats in måste du betala så kallad kvarskatt. Hur mycket du ska betala in eller få tillbaka framgår av ditt slutskattebesked.

Viktiga datum att hålla koll på

Om du inte lämnar in din deklaration i tid kan du bli tvungen att betala förseningsavgift. Dessutom är det så att ju tidigare du deklarerar, ju tidigare får du eventuell skatteåterbäring utbetald. Därför är det viktigt att hålla reda på dessa datum:

• 4-8 mars: Deklarationen skickas ut till alla som har digital brevlåda (Kivra). Du som inte har Kivra kan också hitta deklarationen från och med 8e mars om du loggar in på mina sidor på Skatteverket.se.
• 19 mars: Deklarationen öppnar i Skatteverkets e-tjänst
• 3 april: Om du godkänner din deklaration före detta datum får du slutskattebesked och eventuell skatteåterbäring redan mellan 8-12 april. Detta gäller dock endast dig som inte gjort ändringar eller tillägg.
• 15 mars–15 april: Deklarationen skickas ut med post till dig som inte har digital brevlåda.
• 2 maj: Sista dagen att deklarera!
• 3 maj: Du som har kvarskatt på mer än 30 000 måste betala in pengar till ditt Skattekonto. Gör du inte det före detta datum måste du betala ränta.
• 16 maj: Om du fått anstånd med att lämna in deklarationen är sista dagen för detta nu.
• 3–7 juni: Slutskattebesked skickas ut till alla som deklarerat i tid och fått sina deklarationer godkända. Har du inte digital brevlåda tar det ytterligare ett par veckor innan du får ditt besked med posten. Eventuell skatteåterbäring betalas också ut.
• 12 juli: Du som har kvarskatt att betala måste göra det inom 90 dagar från det att du fått ditt slutskattebesked. Fick du det redan i april betyder det att denna dag är den sista betalningsdagen.
• 5–9 augusti: De sista slutskattebeskeden skickas ut till dem som inte fått besked tidigare, exempelvis på grund av att de sökt om anstånd med att deklarera. För dem utan digital brevlåda kommer beskedet 1-3 veckor senare. Eventuell skatteåterbäring betalas också ut.
• 12 september: Fick du ditt slutskattebesked i juni måste du betala eventuell kvarskatt före denna dag.
• 12 november: Fick du ditt slutskattebesked i juni måste du betala eventuell kvarskatt före denna dag.
• 2–6 december: De sista slutskattebeskeden skickas ut till den som av någon anledning inte fått det tidigare.

Vanliga avdrag som gör att du får lägre skatt

Vissa typer av kostnader kan dras av från din beskattningsbara inkomst vilket därmed gör att du behöver betala mindre skatt. Avdragen ska vara relaterade till ditt arbete – du får aldrig göra avdrag för privata kostnader. Ett undantag från detta är ränteavdraget (mer om det nedan). Många avdrag görs automatiskt och i så fall behöver du bara kontrollera att rätt summa dragits av. Har ett avdrag inte gjorts automatiskt måste du däremot göra en ändring när du deklarerar.

Nedan presenteras några vanliga avdrag:

Ränteavdrag

Du har rätt att få ett skatteavdrag på motsvarande 30 procent av de räntekostnader de haft under taxeringsåret. För dig som betalat mer än 100 000 i ränta kronor gäller 21 procent på den del av beloppet som överstiger 100 000. Ränteavdraget gäller på alla typer av lån och krediter förutom studielån från CSN. Räntor som lagts på för att du är försenad med en betalning ger inte heller rätt till ränteavdrag. Avdraget gäller bara lån där du själv är betalningsansvarig. Är ni två som delar på ett lån, till exempel ett bolån, får var och en göra ränteavdrag på den del av lånet man är ansvarig för. Vill du veta mer om vad det innebär att dela på ett lån kan du läsa vår guide om medlåntagare här.

Ränteavdraget dras av från den skatt du ska betala. Har du ingen skattepliktig inkomst kan du alltså inte göra något ränteavdrag. Alla banker och kreditinstitut skickar själva in kontrolluppgifter till Skatteverket som anger hur mycket ränta du betalt. I normalfallet ska därmed ränteavdraget redan ha gjorts automatiskt i din deklaration.

Reseavdrag

Om dina kostnader för att ta dig till jobbet året har uppgått till minst 11 000 kronor kan du ha rätt till reseavdrag. Följande gäller beroende på vilket transportmedel du använder:

• Kollektivtrafik: För att få avdrag måste du ha minst 2 kilometer till jobbet. Du måste välja det billigaste färdsättet och avdraget gäller bara den del av kostnaden som överstiger 11 000. Åkkort som du köpt i förväg för 2024 får inte ingå i kostnaden.
• Bil/motorcykel: För att få avdrag måste du ha minst 5 kilometer till jobbet och tidsvinsten måste vara minst 2 timmar per dag jämfört med att åka kollektivt. Du får endast avdrag får den del av kostnaden som överstiger 11 000. I resekostnaderna får du räkna in milersättning och bränsle (25 kronor per mil för egenägd personbil) samt parkering, väg och trängselavgifter.
• Cykel: Om du cyklar till jobbet och dina kostnader för cykel, reparationer med mer överstigit 11 000 kronor får du 350 kronor i avdrag.

Reseavdraget är inte förifyllt i din deklaration utan du måste själv beräkna dina kostnader och uppdatera i deklarationen. Du ska ange hela kostnaden. Skatteverket räknar sedan själva bort de 11 000 du inte får avdrag för. Avdraget sänker sedan din beskattningsbara inkomst.

ROT och RUT-avdrag

Ett annat omtalat avdrag är ROT och RUT-avdraget. Dessa avdrag kan du få när du anlitar någon för att hjälpa till med reparationer på din bostad (ROT) och hushållsnära tjänster (RUT). Till skillnad från de andra avdragen får du pengarna tillbaka direkt med RUT och ROT avdragen genom att företaget du anlitat drar av upp till 50 procent av arbetskostnaden på fakturan. Företaget får sedan denna del utbetald från Skatteverket. 

På din deklaration ser du sedan hur mycket avdrag du fått under året. Du kan max få 75 000 kronor totalt i RUT och ROT, varav max 50 000 får vara ROT-avdrag. Precis som övriga avdrag kan du bara få dessa om du betalar skatt. För att få 50 000 i avdrag måste du alltså ha betalat minst 50 000 i skatt.

Tillägg du kan behöva göra

Om du under året tjänat pengar på annat sätt än de som tagits upp ovan måste du betala skatt även för detta. Du måste då ta upp dessa inkomster själv i din deklaration. Att utelämna information om inkomster är brottsligt.

Så här gör du om du till exempel:

Sålt ett hus eller en lägenhet

Om du sålt din bostad måste du ta upp detta i deklarationen året efter det att försäljningen skett. Resulterade försäljningen i vinst måste du också skatta 30 procent på vinsten, något som populärt kallas för reavinstskatt. Vinsten räknas ut med följande formel: 

Vinst/förlust = Försäljningspriset – försäljningsutgifter (mäklarkostnader m.m.) − inköpspris inklusive lagfartskostnad m.m. – förbättringsutgifter (kostnader för renoveringar)  + återföring av uppskov (om du tidigare fått uppskov med att betala reavinstskatt.

För att minimera den skatt du ska betala är det jätteviktigt att du sparar kvitton på renoveringar och inköp till bostaden så att du kan ta upp dessa som förbättringsutgifter. Du redovisar din bostadsförsäljning i en egen bilaga till deklarationen.

Sålt aktier eller fonder

Fonder och aktier ökar och minskar kontinuerligt i värde. Det är dock först när en tillgång av detta slag säljs som den eventuella vinsten realiseras och du behöver betala kapitalskatt på 30 procent. Har du sålt med förlust kan du istället göra motsvarande skatteavdrag. Handel med aktier, fonder, kryptovalutor och andra värdepapper ska deklareras i speciella bilagor. Läs mer på skatteverkets hemsida.

Hyrt ut din bostad

Om du hyrt ut din bostad och fått in mer än 40 000 kronor under året måste du ta upp detta i din deklaration och betala skatt på det belopp som överstiger 40 000 minus avdrag. Vilka avdrag du får göra beror på vilken typ av bostad du hyr ut. För en bostadsrätt får du till exempel dra av avgiften till bostadsrättsföreningen. Mer information om detta finns på Skatteverkets hemsida. Inkomster från uthyrning av bostad måste du själv ta upp i deklarationen under kapitalinkomster. Precis som övriga kapitalinkomster är skatten 30 procent.